RELIGIONSKUNSKAP
Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.
Syfte: Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation. (utdrag ur kursplanen för ämnet Religionskunskap i Lgr 11)
|
Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
|
Bedömning:
- Eleven har kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
- Dessutom för eleven resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
- Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva samband med underbyggda resonemang.
- Eleven kan också föra resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
- Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett fungerande sätt samt för underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Tre punkter att fokusera på...
- Beskriva/Förklara/Visa på samband
- Resonera
- Söka
Källkritik - trovärdighet och relevans
(Kunskapskrav) Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett fungerande sätt samt för underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
(Följande handlar om att söka information och resonera om källors trovärdighet och relevans.)
Historiska källor
För att kunna göra en riktig tolkning av källor krävs att vi vet vilken typ av källa vi har att göra med. Alla källor är tillverkade av någon i ett bestämt sammanhang och för att kunna avgöra om vi kan lita på den måste vi först identifiera källan:
När vi vet detta är det dags att fundera över vilken typ av källa det är fråga om. En rad olika källor finns:
Källor måste inte heller vara skriftliga utan kan vara muntliga då ögonvittnen kan berätta. Problemet är att vi människor har en förmåga att glömma eller minnas det vi vill minnas.
För att komma närmare en gemensam uppfattning har historiker en rad källkritiska kriterier som all historieforskning behöver utgå ifrån:
(Följande handlar om att söka information och resonera om källors trovärdighet och relevans.)
Historiska källor
För att kunna göra en riktig tolkning av källor krävs att vi vet vilken typ av källa vi har att göra med. Alla källor är tillverkade av någon i ett bestämt sammanhang och för att kunna avgöra om vi kan lita på den måste vi först identifiera källan:
- När producerades källan?
- Vem producerade källan?
- I vilket sammanhang producerades den?
- Är källan äkta?
När vi vet detta är det dags att fundera över vilken typ av källa det är fråga om. En rad olika källor finns:
- Kvarlevor: Direkta bevis på något som verkligen inträffat , som exempelvis dagböcker, anteckningar, protokol l eller fotografier.
- Primära källor: Källor som beskrivit en händelse nära i tid. och som direkt beskriver det som hänt. Exempelvis kan en tidningsartikel eller ett reportage vara en sådan, eller en målning.
- Sekundära källor: En källa som tillverkats med en primär källa, eller kvarleva, som ursprung. Det kan vara artiklar, böcker, uppsatser eller liknande. Även filmer kan räknas in här. En sorts bearbetning av originalkällan.
- Tertiära källor: Olika sammanfattningar av primär- eller sekundärkällor. Dessa har som syfte att ge en bred överblick på vad som skett. Exempel är uppslagsverk eller läroböcker.
Källor måste inte heller vara skriftliga utan kan vara muntliga då ögonvittnen kan berätta. Problemet är att vi människor har en förmåga att glömma eller minnas det vi vill minnas.
För att komma närmare en gemensam uppfattning har historiker en rad källkritiska kriterier som all historieforskning behöver utgå ifrån:
- Äkthetskriteriet.
- Är källan äkta? Historien vimlar av förfalska källor.
– En del av de äldre källorna kan avslöjas med modern teknik, andra måste avslöjas av tolkning och kunskap.
- Samtidskriteriet.
– Ju närmare en källa befunnit sig en händelse i tid, desto mer trovärdig är den.
– Avstånd i tid och rum gör att källan blir mindre säker. Vi människor glömmer eller minns det som passar oss och vi blir själva dåliga källor ju längre tiden går.
- Tendenskriteriet.
– Kan den som skapat källan ha något att vinna på dess innehåll?
– Skulle den som skapat källan ha någon anledning att stå för osanningar eller överdrifter?
– Vad är syftet med att källan tillkommit?
– Är källan partisk på något vis?
- Beroendekriteriet
- Har källan tillkommit på egen hand eller är den beroende av andra källor?
– Kan upphovsmannen påverkats av tidigare källor?
- Relevans
- Alla historiker använder frågeställningar. För att använda källor behöver man en klar och tydlig fråga. Först då vet man om källan är relevant eller ej.
– Källan blir relevant först när den kan besvara, eller avfärda, en fråga
Det är dags att skapa er egen religion, ni kommer att arbeta i grupper och redovisa arbetet tillsammans för övriga klassen. I arbetet kommer ni att arbeta mycket själva med att uppsöka information om de olika religionerna. I klassen kommer vi ha några genomgångar om de olika religionerna och jag kommer lägga upp sammanfattande videoklipp på den här sidan. I övrigt måste ni själva be om att få den informationen ni tycker att ni saknar.
|
|
|
|
|
Den nya (rätta) religionen
This is the deal…
De gamla världsreligionerna är anpassade för ett flera tusen år gammalt samhälle som stäldle helt andra krav på människor än vad som är fallet idag. Ni kommer nu att konstruera en religion som bättre passar för moderna människor, en religion som folk kan tro på och som gör deras liv bättre på något sätt.
Er religion ska alltså vara något moderniserad och den ska lösa ett eller flera problem som människor har idag som de inte hade förut. (T.ex löser många äldre religioner såsom judendomen faran med att äta fläskkött i varma klimat genom att förbjuda det. Nu finns det kylskåp och det är inte en lika stor fara längre, men religionen förbjuder fortfarande fläskkött. Få religioner hanterar dock stressen som finns i det moderna samhället, kan er religion lösa det problemet eller något annat problem vi har?)
Uppgiften
Du/ni ska skapa en ny religion utifrån vissa kriterier (se lista nedan). Till varje kriterium så finns det också en fråga knuten där ni ska ta reda på saker om de andra religionerna, ni ska alltså jämföra er religion med de andra världsreligionerna.
Utöver det måste ni också motivera varför ni har valt att göra på ett visst sätt, t.ex om ni har valt att ha en regel om att man inte får dricka alkohol.
”I min religion ska följarna inte få dricka Alkohol. Därför att alkohol inte är bra för människor eller samhället, även om man kanske blir glad av det för tillfället så påverkar det oss på så många sätt med trasiga familjer, olyckor och brottslighet. Jag tror att människor låter bli alkohol mer om religionen förbjuder det.”
Med andra ord, genom hela arbetet måste ni jämföra och motivera!
Punkter
I ert arbete måste ni ta upp alla dessa punkter, ni får om ni vill också lägga till fler punkter eller gå extra djupt i någon av punkterna.
This is the deal…
De gamla världsreligionerna är anpassade för ett flera tusen år gammalt samhälle som stäldle helt andra krav på människor än vad som är fallet idag. Ni kommer nu att konstruera en religion som bättre passar för moderna människor, en religion som folk kan tro på och som gör deras liv bättre på något sätt.
Er religion ska alltså vara något moderniserad och den ska lösa ett eller flera problem som människor har idag som de inte hade förut. (T.ex löser många äldre religioner såsom judendomen faran med att äta fläskkött i varma klimat genom att förbjuda det. Nu finns det kylskåp och det är inte en lika stor fara längre, men religionen förbjuder fortfarande fläskkött. Få religioner hanterar dock stressen som finns i det moderna samhället, kan er religion lösa det problemet eller något annat problem vi har?)
Uppgiften
Du/ni ska skapa en ny religion utifrån vissa kriterier (se lista nedan). Till varje kriterium så finns det också en fråga knuten där ni ska ta reda på saker om de andra religionerna, ni ska alltså jämföra er religion med de andra världsreligionerna.
Utöver det måste ni också motivera varför ni har valt att göra på ett visst sätt, t.ex om ni har valt att ha en regel om att man inte får dricka alkohol.
”I min religion ska följarna inte få dricka Alkohol. Därför att alkohol inte är bra för människor eller samhället, även om man kanske blir glad av det för tillfället så påverkar det oss på så många sätt med trasiga familjer, olyckor och brottslighet. Jag tror att människor låter bli alkohol mer om religionen förbjuder det.”
Med andra ord, genom hela arbetet måste ni jämföra och motivera!
Punkter
I ert arbete måste ni ta upp alla dessa punkter, ni får om ni vill också lägga till fler punkter eller gå extra djupt i någon av punkterna.
- Vilka regler är viktigast i de olika världsreligionerna?
- Vilka regler ska gälla i er religion? Vad är rätt och fel i er religion? (Har ni t.ex 10 viktiga budord? Eller har ni bara någon/några allmänna levnadsregler?)
- Vilka symboler är heliga i de olika världsreligionerna?
- Vilken symbol ska vara helig i er religion? (Motivera!)
- Kristendomen har sin Bibel, judendomen har sin Tora. Vilka heliga skrifter har de andra religionerna?
- Ska er religion ha en helig skrift? (Motivera!)
- Kristendomen tror på ”Gud”. Vad tror de andra världsreligionerna på?
- Ska er religion ha en gud? (Om ja; beskriv er gud och motivera henoms existens i er religion. Om nej; motivera varför ni inte ska ha en gud)
- Buddhismens slutmål är Nirvana. Vad innebär det och vilket slutmål har de andra religionerna?
- Vad är slutmålet i er religion? (Glöm inte att motivera!)
- I vissa religioner ber man till sin gud eller till ett helgon, i vissa mediterar man. Hur går det till i de olika världsreligionerna?
- Hur ska era följare göra?
- Påven är högsta hönset i katolicismen, Dalai Lama är högsta hönset i buddhismen. Vilken roll spelar de inom sin religion och vilka är de andra världsreligionernas ledare?
- Ska er religion ha någon som bestämmer? (Motivera!!!)
- Många religioner har också underofficerare som bestämmer över t.ex en församling eller ett land (t.ex biskopar, kyrkoherdar etc). Ska er religion ha något prästerskap?
- Vilken högtid är den viktigaste i de olika världsreligionerna?
- Ska er religion ha några högtider? Vilken funktion ska de fylla?
- I bibeln berättas det om hur Gud skapade jorden på 6 dagar (I begynnelsen skapade Gud himmel och jord…). Hur skapades jorden enligt de andra religionerna?
- Hur skapades jorden i er religion?
- Det är vanligt att en religion tar in någon form av skatt eller bidrag för att kunna betala t.ex för präster och lokaler. Hitta 2 religioner som tar betalt på något sätt.
- Behöver er religion pengar? Hur får den i så fall dessa?
- Varför ska jag tro på er religion?
Historia
Vi arbetar under våren med tre "revolutioner". En revolution är en stor omställning eller förändring av samhället.
1) den industriella revolutionen
2) det amerikanska frihetskriget
3) den franska revolutionen
SYFTE: Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska förhållanden, historiska begrepp och metoder och om hur historia kan användas för olika syften. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt.
En återkommande sak är att förstå vad som är orsaker till revolutionerna. En annan sak är är att förstå konsekvenser av revolutionerna.
BEDÖMNING: Eleven har kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar,
Undervisningen: gemensamma föreläsningar och läsning ur lärobok.
1) den industriella revolutionen
2) det amerikanska frihetskriget
3) den franska revolutionen
SYFTE: Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska förhållanden, historiska begrepp och metoder och om hur historia kan användas för olika syften. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt.
En återkommande sak är att förstå vad som är orsaker till revolutionerna. En annan sak är är att förstå konsekvenser av revolutionerna.
BEDÖMNING: Eleven har kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar,
Undervisningen: gemensamma föreläsningar och läsning ur lärobok.
Nedan har ni tre "videos" som lärare skapat som kan användas för att lära sig eller repetera fakta.
|
|
|
Geografi
Den 18 december hade klassen besök av Anton Svensson som hade en workshop. Nedan hittar ni hans bildspel från lektionen.
|
Men en kamp för naturen, miljön och människan sker inte bara långt bort. Även inom Sverige har det förekommit och det förekommer konflikter mellan olika intressen. Här är en länk till wikipedia som försöker förklara sången ovan av gruppen Norrlåtar.
|
Miljöpåverkan?
Klicka på rubrikerna nedan och läs informationen i länkarna...
Klicka på rubrikerna nedan och läs informationen i länkarna...
För den enskilde konsumenten är det ofta svårt att avgöra vilket som är ett bra eller dåligt produktval med hänsyn till miljön, men det finns saker man kan täka på!
|
Kinas satsning på textilindustrin har varit en avgörande pusselbit för att bli en av världens största ekonomier. Men den snabba utvecklingen sker till ett högt pris.
|
Vi vill att Arktis omgående skyddas mot oljebolagens vettlösa jakt på olja och storskaligt industriellt fiske.
|